Ny låt

Ny låt upplagd på Songwriter-Fagge

Helgen, i korthet

Fredag: Kings Head. Jag, Alex, lill-Poohl och en jävla massa öl. In i dimman. Tillbaks vid medvetande på Seven Eleven-Järntorget där jag fyller på mitt månadskort. Tydligen. In i dimman igen. Kommer tillbaka på pendeln. Jag, Alex och Lotta den här gången. Vi äter chips och Creme Fraiche, jag fylleringer och pratar om bajs. Lotta måste fått ett fint intryck av mig...

Ensam på 732:an då övriga sällskapet stannar i Kba. Börjar prata med en tjej. En dalsländska som är minst lika full och kanske ännu mera desperat än jag. Resten är upp till eran fantasi...

Lördag: Träning, jag skadar vaden. Dominerar trots detta. Öl och mat med David på Persian Palace efteråt, och i väntan på bion på Dvärgapungen. Apocalypto, låga förväntningar, överaskande bra. Jag och David tar en sväng på stan efteråt. På pendeln skäller jag ut en tjej i telefon. Ångrar mig lite...

Sedan skickar jag ett sms fel. Till den ända personen i hela världen som skulle kunna tolka just det sms:et fel. Stön. Glömmer nycklarna på pendeln, upptäcker inget förrän jag är hemma. Hemma är ingen hemma. Tvingas ringa och väcka Mattias kl.3. Han kör mig till Kba där jag sover hos min bror. En av dom värsta dagarna i mitt liv därmed till ända...

Söndag: Fotboll på TV. Morgonrocken på, hela dagen. Social engagemang=0...

Måndag-Tisdag: Låt mig va...

Onsdag: Jobb. Grejt! En mera lugn, harmonisk, bestämd och självsäker Fagge kommer ge sig ut i offentligheten efter denna känslomässiga rehab. Så är det tänkt...

Vardagstristess med finess

Idag har jag varit trött. Mycket trött. Vaknade trött. Och kommer att gå och lägga mig ännu tröttare. När jag vaknade i morse tänkte jag gå till gymet, kollade med Mattias om han skulle med, han kunde inte. Så jag går imorgon istället, med eller utan Mattias. Det kanske var lika bra, förhopningsvis kanske man är lite piggare imorgon...

Jag gick en långpromenad med Emil (hunden) istället. Först hela slingan som vi har här i Fjärås. Den som jag brukar springa dom dagar det inte regnar eller är uppehåll. När vi hade gått hela slingan bestämde vi oss att det var så skönt så vi gick ner till Lygnern en sväng också. En promenad på upskattningsvis 8 km blev det. Skönt. Men det botade inte tröttheten tyvärr, bara tristessen...

När jag kom hem tittade jag på House några timmar. Införskaffade första säsongen av denna förträffliga serie i Lördags. Nu har jag mycket svårt att slita mig ifrån. Tänkte se några avsnitt till nu innan jag sover. Godnatt...

© Bild: Mattias Poulsen © Människan på bilden: Andreas Fagerström

Fagge listar: 10 viktigaste skivsläppen 2007

1. Metallica

2. Sophie Zelmani

3. Arcade Fire

4. Kings Of Leon

5. The Stooges

6. Queens Of The Stoneage

7. José Gonzalez

8. Sahara Hotnights

9. White Stripes

10. Rilo Kiley

Fagge listar: 10 mest underskattade skivorna

1. Street Legal - Bob Dylan

2. Goat Head Soup - Rolling Stones

3. Vs. - Pearl Jam

4. Xtrmntr - Primal Scream

5. This Is My Truth Tell Me Yours - Manic Street Preachers

6. Razorlight - Razorlight

7. Audioslave - Audioslave

8. Aha Shake Heartbreak - Kings Of Leon

9. Room On Fire - The Strokes

10. Communicate! - The Solution

En ny låt

Har lagt upp en ny låttext i den andra bloggen. En ganska dålig låt egentligen, men vad jag tycker är lite roligt med den är att jag skrev den på 10 minuter i morse, jag skrev den på bussen i mellan Fjärås och Kungsbacka...

Låten är väl lite personlig men samtidigt lite överdriven också...

Mina andra låtar dyker också snart upp, håller på att finslipa dom lite bara...

Dräggskägg

Nu ska jag börja spara skägg, skönt i kylan! Ni kvinnliga läsare och Mattias, ni har ingen aning om hur mycket skägg faktiskt värmer. Man märker det när man har varit skäggig länge och sedan rakar bort det...

Pizza, öl och snacks

Då var ännu en helg slut. En skithelg skulle nog dom flesta säga som inte har varit på krogen, har spelat en cup och förlorat alla tre matcher plus att ens tv gick sönder. Men det finns inte mycket som kan rubba mig och mitt humör just nu. Jag är genuint lycklig för första gångens sedan högstadiet faktiskt...

Istället för bakfylla har jag kunnat slipa lite på några färdiga men oborstade låt-texter som snart läggs upp på sidan. Jag har städat mitt rum noggrant, jag skulle vilja tapetsera om också slog det mig. Men frågan är om det är någon idé, man vet ju inte hur länge man bor kvar...

Dessutom spelade jag ju fotbollsturnering med mitt korplag igår. Förlorade alla tre matcher med mycket små marginaler. För oss som lag är det ett stort steg framåt efter fjolårets urusla insats i samma turnering. För min egen del fortsätter högerfoten att krångla, den redan icke existerande snabbheten påvärkas negativt. Men jag är ändå nöjd med mitt eget spel, kände mig trygg i min libroroll, hade ett vårdat passningspel dessutom var jag mycket nära att göra ett drömmål. Ett volleyskott från tjugo meter snuddade utsidan av stolpen...

Kvällen tillbringades hemma hos polacken i Gårdssten. Pizza, snacks och öl i mängder tillsammans med gloende på Monthy Python-filmer addade upp till en mycket trevlig kväll där Fagge var på sitt allra mest sarkastiska och ordvitsiga humör...

Idag har jag gjort mycket lite, lirat Football Manager, när klockan var 19 insåg jag att jag fortfarande satt i bara kalsongerna...

Veckan som kommer kan sammanfattas med ett ord: Jobb. Chefen är i fjollen så jag får göra hans jobb plus mitt eget från Måndag till Fredag. Svettigt värre, men vetskapen att helgen är ledig gör att det hela känns lite lättare. Förhoppningsvis får jag en efterlängtad krogrunda då, eller kanske en dejt?

Till sist: Ja, det var en helt fantastisk dröm Alex. Och faktiskt när jag vaknade så trodde jag att allting var sant. Och när jag väl kom tillbaks till verkligheten gick jag ändå och njöt hela förmiddagen... Ja, Mattias du var med på ett hörn i drömmen också. Behöver jag säga att du var fylletaxi?

"Pizza, öl och snacks". Ska nog skriva en låt med den titeln...

En dröm är en dröm

Klockan var inte mer än halv fem på morgonen. Hade somnat bara en timmar tidigare, hade varit på Bryggeriet med Alex. Vi hade träffat massa människor från förr, Alex pratade med Andreas Scheffel och Lotta i ett hörn. Jag dansade med Linda Pinberg, min arbetskamrat Pernilla stod vid bardisken och såg allt annat än roadut. Var hon svartsjuk? Geggan, Jonas och Erik var också där men dom lyssnade på Hellacopters i Eriks I-pod...

Men nu var klockan halv fem och jag var hemma. Det var en dimmig men ändå kall morgon. Jag sov som en stock. Då ringde mobilen. Winterlong med Neil Young var ringsignalen. Vem ringer nu tänkte jag? Vardet Alex som inte hade kommit hem ännu? Jag orkade inte svara. Jag somnade om...

Exakt en timme senare ringde det igen. Jag blev förbannad, vem fan ringer nu? Är det chefen som vill att jag ska jobba? Slängde mig på telefonen. En man med skånsk dialekt svarade, han lätt andfådd. Han presenterade sig som Shane MacGowan. Du är inte Shane MacGowan svarade jag, Shane är från Irland. Han svarade: Kom ner och titta då, jag står på din gräsmatta. Du måste komma ut!

Jag tog på mig min morgonrock. Jag var lite rädd men ändå väldigt nyfiken. Jag sprang ner för trappan till altandörren. Och där stod han! Shane MacGowan. Han stod där i träningoverall och vit cowboyhatt och med en rosa adidasbag som matchade overallen, den var fylld med whiskeyflaskor. Nog var det Shane alltid, tänkte jag trots att kläderna sa något annat. Kom in sa jag. Han sa att han ville prata med mig om något. Jaha svarade jag, vad är det då?

Han svarade: -Jo, jag vill att vi två bildar ett band. Jag vet ju att du inte kan sjunga men att du är en jävel på att skriva musik...

-Men, sa jag. Hur kan du veta vem jag är? Och jag skriver ju bara musik på svenska, du kan väl inte svenska?

-Han började sjunga, han lätt precis som Edward Persson med lungemfysem...

Det räckte för att övertyga mig. -Okej vi kör!

Shane hade redan övertygat Pete Townsend att vara gitarrist i vårat band, nu behövde vi bara en trummis, han frågade om jag kände någon?

Jag funderade en stund. Kan jag fråga Alex? Han kommer inte tro mig tänkte jag. Han är ju en ganska upptagen man också. Han lirar ju med Foo Fighters. Varför skulle han vilja lämna dem för att spela med ett band bestående av två alkolister och en misstänkt pedofil? Nä, jag får fråga någon annan...

Det sista jag minns av drömmen var att vi skulle göra våran första spelning. Vi skulle vara förband för Lustans Lakejer på Pustervik. Då vaknade jag, å tänkte att det hade varit ball att lira lite gura...

Irriterad

Sveriges landslaget under Lars Lagerbäcks ledning har alltid underpresterat i träningsmatcher av någon anledning. Om det inte är mot England vill säga, svenskar har alltid haft en förkärlek för engelsk grisfotboll och därför kämpar man alltid som idioter i dessa matcher i tron om att England är någon jävla övermakt, vilket är jävligt fel. Sanningen är egentligen den att Sverige är en bättre fotbollsnation än var England är...

Men tillbaka till ämnet. Landslaget under Lagerbäck har alltid valt att vila "stjärnorna" i träningsmatcher. -"Ljungberg får ledigt från den här matchen". Hur ofta har man inte hört det? -"Zlatan dras med en känning i baksidan av låret så han vilar den här matchen". Hur ofta har man inte hört den???

Och hur ofta har man inte hört: -"Hade det varit en tävlingsmatch kunde han spelat". Vad sänder det för signal till dom övriga spelarna?

Detta har gjort att det har blivit en klyfta mellan stjärnorna och vattenbärarna. Bland spelarna. Men kanske ännu mera bland folket. Och i ett land där jante-lagen regerar har det bara spätt på misstron mot att vissa spelare förfördelas. Istället har betydligt mera begränsade spelare som Tobias Linderoth, Marcus Allbäck och Niclas Alexandersson blivit folkliga. För dom ställer alltid upp, dom är bereda att offra allt. Sånt älskar Svensson...

Svensson önskar att man kunde klona Allbäck 11 gånger, det skulle vara idealet...

När Sverige vinner hyllar vi Niclas Alexandersson men när dom förlorar skyller vi istället på Zlatan. Så har det alltid varit och kommer alltid att vara...

Svenska folket älskar sina vattenbärare, skulle Marcus Allbäck lyckats, vilket i sig är en omöjlighet,men jag säger om han skulle lyckats i sin utlandskarriär skulle han haft samma status som Zlatan idag. I Sverige får man inte vara för bra. Då är man en överbetald fjolla. Allbäck är precis sådär lagom...

69% av Aftonbladets läsare tycker att ett Svenskt landslag utan Zlatan är ett bättre landslag...

Jag tycker Zlatan gör helt rätt som bojkottar, han känner att han inte har förbundskaptenens stöd, han känner att han inte har folkets stöd. Jag tror han känner sig sviken. Och då tycker jag faktiskt att han gör helt rätt som nobbar...

Jag tycker bara det är tråkigt att vi ska gå miste om våran mest talangfulla spelares genom tiderna under hans bästa år. Speciellt med tanke på att vi föredrar en medelmåtta i danska ligan istället...

Kan man banga en en tjej för att hon håller på Blåvitt?

I kassan

Torsdagar på jobbet innebär sitta i kassan imellan 16-20. Idag 14.30-21.00 eftersom min söta kollega Josefine fick gå hem sjuk. I kassan får man träffa människor, man avgör själv om man vill vara social med kunderna eller bara vara vänlig och professionell, idag valde jag det förstnämda...

Nästan det första som hände när jag satt mig ner var att min "kassaflört" kom in. En otroligt go norrländsk tjej som snusar, har sjyssta kläder och ett leende som jag tror kan vara en bidragande orsak till att polerna smälter. Hon berättade att hon har varit och hälsat på sina föräldrar i Norbotten i helgen, hon berättade vidare att dom aldeles nyss har flyttat ut i skogen. Där dom medvetet har valt att varken ha ström eller vatten i huset. En annan gång berättade hon om sin syster Elsa som bor på Nya Zeeland tillsammans med sin tyske pojkvän. Och hon berättar allt på ett sätt så att man alltid har nära till skratt...

Men frågan är: varför berättar hon allt det här för mig? Vi känner ju inte varandra. Är hon intresserad av mig? Det klart hon måste vara. Fan vad trög jag är ibland...

Jag vet inte vad jag ska tro...

En stund senare kom Axel och hans mamma in. Axel är charmig liten kille som tycker om att prata väldigt mycket. Axel fyllde 5 år idag och han hade minsann fått banantårta på dagis. Och när han och mamma kommer hem så ska han få sin present som han redan vet vad det är för någonting...

Axel får mig att längta efter att bli pappa...

Nä det är inget skämt. Omogna Fylle-Fagge har en mera vuxen sida som längtar efter barn (på ett icke Michael Jacksonskt sätt). Men utrycket man blir som man umgås stämmer otroligt väl in i sammanahanget...

Vad jag ville ha sagt när jag började skriva har jag redan glömt. Men ibland när man är på det humöret är det faktiskt otroligt stimulerande att sitta i kassan. Man kanske inte förändrar världen, men dom små sakerna är ibland väl så viktiga...

Nu ska jag ta en kall pilsner och titta på ett avsnitt av Vänner... Godnatt...

En klassiker

Håller på att röja ut ur mina garderober hemma och i en låda hittade jag en riktig gammal klassiker. Mitt Panini-album från VM94! Ni vet dom där albumen där man köper bilder på spelarna som man själv får klistra in. Och oj vad massa gammla lirare det fanns. Sådana där man hade glömt av fanns. Eller vad sägs om:

Eric Wynalda, Alain Sutter, Ilie Dumitrescu, Bebeto, Oleg Salenko, Stefan Landberg (han var väl inte med?), Ulf Kirsten, Julio Salinas, Abel Balbo, Emil Kostadinov, Dino Baggio, Stig Inge Björnebye, Jorge Campos, Vincenzo Scifo för att nämna några...

Den där sommaren minns jag mer än andra. Jag och min bror tillbringade mycket tid hos våran mormor. Vi sprang bort till Tingbergs-kiosken flera gånger om dagen och köpte nya bilder. Hur hade vi råd? Många dubbleter senare hade jag faktiskt lyckats fylla albumet sånär som på två luckor. Syd-Koreas Jeong Hyeok Kim och Maradona. Typiskt...

Jag smög upp på nätterna och tittade på fotboll trots att jag egentligen inte fick förutom när Sverige spelade och Finalen. Vissa nätter flyttade vi ut tv:n på balkongen å tog med oss madrasser. Jag, farsan och brorsan. Så låg vi där och tittade på fotboll och sov. För det var aldeles för varmt för att sova inne...

Fantastiska minnen. Sånt som formar en...

Skrota jantelagen

Jag har inget att skriva om i min blogg längre. Ingen läser min blogg, jag har slutat läsa andras bloggar. Har bloggandet spelat ut sin roll? För min del så tror jag allt oftare det. Men det kan ju snabbt vända det där. Vi får se...

---

Rade Prica i landslaget! EM-guld! Vi år många som har propagerat för att han ska vara med. Problemet var att det var för 6 år sedan. Då ansågs han mycket lovande i HIF och gjorde mycket mål. Nu spelar han i danska ligan och gör nästan inga mål. Varför får man högre status så fort man spelar i Danmark? Nä åk ner till Milano och övertala guden att komma tillbaka. Skicka in honom tillsammans med Johan Elmander. Allbäck kan vara inhoppare. Det finns en anledning till att han spelar i FC Köpenhamn. Han håller inte på den allra högsta nivån. Som krävs för att var med och slåss...
---

Okej, jag måste få komma ut på krogen i helgen. Jag längtar så efter att få vara odräglig och härlig. Var visserligen ute förra helgen med ett gäng tjejer. En dröm för dom flesta killar, tills man har varit det för första gången. Så jävla jobbigt, och man kan inte ens med att vara dryg. Fullständigt värdelöst...

Ta mig ut!

---

Imorgon ska jag gå ut å springa. Ja, ni som inte tror mig kan dra åt helvete, har sprungit slingan i Fjärås flera gånger... På högstadiet...